Summa sidvisningar


Jag heter Gerd

25 januari 2013

Mitt liv som testpilot...

... och JAS Gripen pilot... under en helg i Linköping !


Vi har under många år pratat om att åka ner till Linköping för att besöka vårt fantastiska flygvapenmuséum. Men, det har alltid stannat vid just prat och aldrig förverkligats - förrän nu i helgen som var. Ett besök som vi mycket gärna vill rekommendera dig som är intresserad av både nutid och dåtid.

Detta fantastiska museum strax utanför Linköping har blivit utsett till Årets utställning 2010 och till Årets museum 2011.

 Vid entrén till muséet står denna franska Caravelle parkerad - ett underbart flygplan att flyga med på den tiden det begav sig. Jag (Bosse) flög ofta med denna typ av plan på mina arbetsresor i Europa och då i första hand  med SAS och Air France.
När jag ser denna gamla trotjänare till helikopter, så tänder jag i första hand på Mats och Marianne som publicerar den fina bloggen www.seniorerspekulerar.se. Mats är ju gammal pilot och helikopterpilot och  min bäste och äldste barndomsvän Rolf "Tjoffen" Näsberg (vi växte upp tillsammans de första 20 åren av våra liv och Rolf har flugit helikopter hela sitt vuxna liv med stationering på Malmslätt under större delen av sin tid som pilot), har nog "spakat" denna typ av helikopter - stämmer det i ditt fall Mats ?
 Eller var det denna typ av helikopter som du flög Mats ?
Eller var det denna typ av Vertolhelikopter du flög (visst heter den så) ?
Instumenteringen i denna Vertolhelikopter - inte mycket digitalt här inte...
SAAB B18. Det andra flygplanet som SAAB konstruerade. Första flygningen skedde år 1942. Efter drygt 30 år på havets botten bärgades det 1979. Vilken fantastisk restaurering utförd av Östergötlands Flygvapenhisoriska Sällskap !
SAAB B17. Det första planet som byggdes efter egen konstruktion. Dessutom utrustat med uppfällbart landningsställ.
Detta är en Carponi B16. Den italienska fabriken levererade totalt 84 exemplar av detta spaningsflygplan.
B3 - Junkers JU 86 K. Det viktigaste bombplanet i vårt flygvapen under beredskapstiden. Redan år 1936 beställdes 40 exemplar från tillverkaren Junkers i Tyskland. Sammanlagt 56 exemplar var i tjänst under mer än 20 år i vårt flygvapen.

Båda dessa bilder visar en gammal klenod - en Thulin G nr 15, som var i tjänst i marinens flygväsende från 1917 till 1922.
Visst känner du igen "Tunnan"...
... och "Draken", som flögs av 2 bekanta till oss...
... och JAS Gripen...
... och SAAB 91A SAFIR - ett älskat flygplan som blev en av SAAB´s största exportsuccéer. Användes främst som skolflygplan.


Hur gick det då med karriären för mig (Bosse) som testpilot och JAS Gripen pilot ???

Jo, tackar som frågar - det gick ganska bra...
På den mellersta displayen ser du stor-Linköping markerat som grått på skärmen och du ser även landningsbanorna som sträck på bilden. Mycket att hålla reda på som väl delvis framgår av dessa 3 stora displayer.
Men, inte nog med dessa 3 stora displayer. Som delvis framgår av denna bild så har man en hel att hålla reda på i form av knappar och reglage. Och inte nog med det, man ska ju kunna delta i strid också i alla möjliga väderleksförhållanden och under en otrolig stress.
Efter en längre tid i simulatorn, så är både Gerd och jag är övertygade om att det krävs nästan omänskliga egenskaper för att bli en bra stridspilot - grattis till er som lyckats med den utbildningen och detsamma måste även tilläggas när det gäller helikopterpiloter i flygvapnet och i armén.
Åtskilliga känner sig kallade, men få lyckas ta sig igenom hela utbildningen !
Landningsbanorna på Malmslätt nära Linköping.
Hur gick det då för mig som testpilot ?
Fråga underbart trevliga och mycket kunniga instruktören Ida på Malmslätt vad hon tyckte om mina färdigheter. Om jag får säga det själv, så gick det bra. MEN, trots många försök att landa på Malmslätt så blev det många haverier... Jag var dock mycket nära i sista försöket - detta ger mersmak och till våren blir det en nya övningar i simulatorn.
Tilläggas skall att jag även provade på en annan "simulator" - jag gjorde en av de tester som ska skilja ut agnarna från vetet och som är en del av alla de tester som sökande till flygutbildning får genomgå. Det är att testa simultankapaciteten och där klarade jag mig vidare för nya tester enligt Ida - men man har väl åldern emot sig för en eventuell utbildning till fältflygare...

Än en gång vill vi gärna rekommendera ett besök på detta fantastiska flygvapenmuséum och än en gång Ida - tack för ditt stora stora tålamod med mig !!!
Som ett barn på julafton kände jag mig och är innerligt tacksam för att testerna skedde i en simulator och ej i en verklig JAS Gripen !

3 mycket trevliga dagar i Linköping avverkades alltför snabbt och innehöll (i tillägg till flygningen) bra hotell, god mat och fint (men kallt) väder.
Får vi avslutningsvis rekommendera:
- ett besök i Linköpings domkyrka,
- ett boende på Hotel Elite Stora Hotellet i Linköping och ett besök i deras underbara restaurang intill Stora Torget,
Vi hade bestämt oss för att äta en flerrättersmiddag på kvällen (som var mer än underbart god), så därför nöjde vi oss med en förrätt på fredag eftermiddag efter besöket på flygvapenmuséet. Vi blev då rekommenderade smörbakad norsk havskräfta, tomat, hasselnötsmajonnäs och havskräftsjuice - vilken underbar förrätt !!! Till detta drack vi ett par glas av ett italienskt vitt vin som passade utmärkt till denna rätt.
På söndag eftermiddag bilade vi hem efter en mycket trevlig weekend !









 










05 januari 2013

Tycker du om ost ? - Del 2

Gruyère - ostarnas ost !

Gruyère är en områdesskyddad ost som har anrika anor och kommer från det område som idag omfattar de schweiziska kantonerna Fribourg, Jura och Vaud samt några fransktalande byar i annars tysktalande kantonen Bern. Platsen där osten föddes heter Gruyèredalen och det finns teorier om att namnet har med benämningen på medeltida skattmasar att göra, agent gruyers, i alla fall om man får tro den gamle ostgurun Pierre Androuet. Troligen har bönderna i Gruyère betalat skatt till kyrkan, klostren eller fogden, något slags tionde, i form av ost. 
Det är alpernas topografi som gjort att gruyère och liknande ostar ser ut och smakar som de gör. Med begränsat bete i dalarna måste den knapert tilltagna låglandsmarken användas för att odla spannmål under sommarhalvåret. Korna drevs och drivs fortfarande upp på bete i  bergen.
Högre och högre upp kommer herdarna, alpageister, med sina kreatur och morgon och kväll ska de mjölkas. Inte ens alpageister med vältränade lår- och vadmuskler kan traska ner och upp för alpen med mjölkspann efter mjökspann två gånger om dagen. Så de gör nu som deras alpageistkolleger gjort i alla tider - gör ost av mjölken, ost som inte är något annat än mjölk befriad från vatten och således bara har en tiondel av vikten.
Fortfarande görs gruyère och liknade alpostar efter gamla recept och gamla metoder under kontroll av organisationer som håller uppsikt över produktionen.
Generellt görs ostarna på opastöriserad - och mycket färsk mjölk - oftast sker ystningen i kopparkärl över öppen eld och alltid pressas de under hårt tryck och lagras relativt svalt.
Gruyère är den viktigaste komponenten i en ostfondue - minst hälften bör vara gruyère. Men andra ostar - lite Emmentaler, den nästan parmesanliknande Sbrinz från centrala Schweiz och gärna lite vitmögelost också är bra för komplexiteten i smaken.
Men det är gruyère som ost före och framför allt efter maten vi talar om idag.
Har du inte ätit Gruyère ?
Gör det snarast !

I föregående artikel har du läst om ostarna Gruyère, Beaufort och Comté. Här kommer lite information om ytterligare 2 ostar av Gruyèretyp:

L ETIVAZ
En gruyèrevariant hsom sedan 1930-talet tillverkas av en grupp ostbönder som bröt sig ur gruyèresyndikatet och startade eget. Letivaz görs bara på sommaren och bara av mjölk från kor som betar på hög höjd. Produktionen är relativt liten, men får man chansen att köpa en bit så har man i sin hand den finast tänkbara gruyèren, en gruyère som har allt - en rik harmonisk doft med örtlika inslag, en behaglig konsistens som är fast men inte hård, en hög harmonisk smak med viss sötma, fin sälta, påtaglig örtighet, en air av rök och något som närmast kan liknas vid en animalisk ton.

 APPENZELLER
Detta är egentligen inte en äkta "gruyèredotter" men tillhör ändå familjen. Den kommer från östra Schweiz och kantonen Appenzell, ni vet den kanton där män och enbart män hade rösträtt (genom att samlas på torgen och räcka upp händer) fram till bara ett par decennier sedan. Men ost kan de göra i Appenzell och har så gjort i många hundra år. Det är en ko ost gjord på opastöriserad mjölk, både skummad och oskummad. Processen är ungefär som när en gruyère tillverkas, men det speciella med Appenzeller är att de cirka 7 kilo stora ostarna under lagringen penslas med en hemlig örtblandning löst i vitt vin.
3 lagringsvarianter finns, Classic, Surchoix och extra, och med tiden tilltar den väna och lockande kryddighet som är Appenzellerns leende signum. Färgen är något gulare än hos gruyère.
En ost som älskas av alla !

VINER SOM PASSAR TILL GRUYÈREOSTAR
Till ostar av gruyèretyp med måttlig lagring passar ofta de lätta, krispiga schweiziska vinerna på Chasselas (ofta kallad Fendant) eller lätta, fruktiga rödviner.
MEN, varför inte ett glas sherry till osten och varför inte Lustau Amontillado "Los Arcos", nr 8227, 79 kronor för 37,5 cl ?!!!

  • Amontillado är en finosherry som mognat och oxiderat sedan den luftskyddande ytan av jäst, s k flor, dött. Denna amontillado från det renommerade sherryhuset Lustau är helt torr, har god mognad och är i förhållande till kvaliteten löjligt billig. Vi svenskar dricker anmärkningsvärt lite sherry. Tyvärr, eftersom det är en användbar dryck både före, i och efter maten. I det senare fallet till exempelvis ost, förslagsvis en Appenzeller, en Gruyère med ett år i källaren eller mera eller ännu hällre en Beaufort. Man kan säga att nöt här möter nöt och någon extra valnöt på ostbrickan behövs inte !